projectbook

Den här berättelsen handlar om En mamma och hennes dotter som har det mycket fattigt. Flickans styvfar bor inte hos dem utan reser runt och letar jobb. en dag så får mamamn och flickan ett brev. brevet är ifrån hennes styvfar. mamman skickar flickan redan nästa dag att hämta brevet på posten. när hon kommer dit så säger postmästaren att man måste betala för att få brevet. men flickan hade ju inga pengar. då rusar hon mot utgången. och springer rakt in i en gubbe. Gubben visar sig vara väldigt snäll och ger flickan både pengar och lift hem.

Händelsen: Händelsen i den här berättelsen berättar precis hur det var att leva som fattig för ca 100-200 år sedan i sverige. man hade knappt pengar för att klara sig genom dagen med mat och så. man fick kämpa varje dag för att försöka hitta minsta lilla arbete att tjäna lite pengar på. när man har kommit så långt så är det inte bra. men sen finns det ju vissa människor då som nu som hjälper fattiga med lite extra pengar eller husrum och liknande. så dom iallafall överlever och det är ju det viktigaste. men annars tycker jag det är en bra händelse i boken och det blir ett omfattande samtalsämne utav den. man skulle kunna sitta och prata i timmar om hur man skulle kunna hjälpa de fattiga i världen.

Språket: Hade jag inga som helst svårigheter med alls. Moa är inte lika gammal som Strindberg och Lagerlöf är. så det är inte så mycket gammalsvenska hon skriver. så man förstår varenda ord utan problem. och jag måste erkänna att det är mycket skönare med en sån här text än en som man har svårt att förstå.

Huvudpersonens Agerande:  Finns inte mycket att säga här dock. Dom kämpar för sitt liv igentligen och finns inte mycket mer dom kan göra än att försöka skaffa jobb och så. riktigt starkt av dom tycker jag. De agerar liksom på det enda sättet dom kan agera på. finns inte mycket mer man kan begära av dom.

men det är väldigt intressant att läsa att det var så man skrev för några 100 år sedan i sverige. det är ren gammalsvenska och kan vara bra att lära sig om man ska läsa Strindergs böcker då dom är svåra att förstå annars.

Huvudpersonens agerande: jag tycker hela boken är väldigt konstig faktiskt och om det finns något jag kan säga om agerandet ifrån Julie och Jean så är det att Jean blir väldigt dominant på slutet eftersom Strindberg har en sån konstig syn på kvinnor. han börjar kalla Julie för fula saker och ska helt plötsligt bestämma allt även om han igentligen bara är tjänstefolk. och ändå har kvinnan som är dottern till en greve mindre att säga till om i Strindbergs ögon. jag tycker dom borde varit mer snälla mot varandra och jag tycker att Julie bör tänka efter lite mer innan hon gör olika saker.

Budskap: ja som sagt så är boken väldigt konstig och svår att förstå men om jag ändå ska försöka få ut ett budskap med boken så är det väll kanske ett budskap om hur det såg ut förr helt enkelt. kvinnor hade inget att säga till om. och jag tror att om man ska hitta ett budskap (iallafall på senare tid) så är det att vi ska se hur det var förr och aldrig falla tillbaks i samma läge igen.

Miljö: Den här berättelsen utspelar sig på en greves boningar. och det är mycket skratt och dans runtikring bland tjänstefolket.

//Dennis Isaksson

Den här berättelsen handlar om en familj vars dotter har rest bort i flera år och det rycktas att det inte gått så bra för henne. Hennes far blir då helt tokig och sjuk och tror att han är en kejsare. Och hans dotter är hans kejsarinna som ska komma hem. När hon sedan kommer hem efter många år så tar det inte mer än 1 vecka innan hon ska resa igen. Hon står helt enkelt inte ut med att ha honom i närheten. Så Klara Gulla som dottern heter och hennes mor smyger iväg till en båt och far iväg mot storstaden.

Handlingen: jag tycker att det är en hyfsat intressant handling, det finns flera olika konflikter mellan olika personer och vissa har inre konflikter gentemot sig själva. Och dessa leder tyvärr till slut till en persons död. Jag tror att man lätt kunnat undvika det här genom att ta med fadern i familjen istället för att försöka smita ifrån honom. På så sätt hade inte fadern tagit livet av sig och då hade alla varit mycket lyckligare. Det är ju inget lyckligt slut på sagan och egentligen ingen lycklig saga över huvud taget. Det är en saga om sorg.

Huvudpersonens Agerande: Jag tycker att agerandet ifrån Klara Gulla är väldigt fult och dåligt gjort. Det är ändå hennes far som hon smiter iväg ifrån och är delvis ansvarig för hans död. Jag tror att om hon fick göra om valet så skulle hon nog tagit med fadern istället. Eftersom nu så fick han betala med sitt liv då han hoppade i sjön efter båten och sjönk som en sten direkt. Av det jag tror så kunde han nog inte simma, det framstod inte så bra i texten men det kan jag tänka mig att han inte kunde då han sjönk direkt till botten och inte kom upp igen.

Miljön: Det står inte mycket om miljön och så men jag kan tänka mig att det här utspelar sig i ett gammaldags sverige, folket bor i socknar och den familj vi följer tror jag bor i närheten utav en sjö eftersom dom verkar vara nära dom de känner även när don står på bryggan och väntar på båten. Bland annat så är Klara Gullas gamla lärare där.

Språket: Det är som vanligt ett väldigt gammaldags språk när man läser böcker ifrån Selma Lagerlöf. hon skriver på ett väldigt gammaldags sätt som kan vara svårt att förstå ibland. men det går att förstå och är oftast intressant att läsa.  

Budskap: jag kan inte riktigt sätta fingret på ett ordentligt budskap men man skulel väll kunna säga att det är ett budskap om eftertanke! att tänka efter innan man gör något som man kanske senae kommer komma att ångra. så som Klara Gulla när hon får sin egen far att ta självmord för att hon försöker smita ifrån honom för att han blivit psykiskt sjuk.



//Dennis Isaksson

Språket: Språket var väldigt gammalt och jag fatta inte allt men mycket mer än på den andra texten jag läst av Agust Strindberg men jag tyckte fortfarande att den var dålig. // Alfred Fredriksson

Hejsan!
 
jag har läst ett utdrag ifrån berättelsen Nils Holgersson som är skriven utav Selma lagerlöf. 


Berättelsen handlar om pojken Nils Holgersson som är en riktigt otrevlig och elak pojke. Han retas med djuren på deras lilla gård och bland annat släpper in getingar i örat på korna och drar katten i svansen mm.
en dag när hans föräldrar åker iväg till kyrkan så är Nils ensam hemma.
hans far har sagt till honom att läsa predikan och lära in sig den tills dom kommer tillbaka men han somnar när han ska läsa den.
han vaknar av att en liten tomte klättrar ur en kista i huset och när Nils fångar tomten ber tomten Nils att släppa honom så ska han få ett guldmynt och en silversked.
men Nils vill ha mer. Men då förtrollar tomten honom så han blir lika liten som han själv.
När Nils sen försöker leta efter tomten så märker han hur mycket dom andra djuren på gården hatar honom.
Till slut får han nog så när en av tam gässen försöker flyga efter en massa vildgäss så hoppar Nils på hans hals och följer med.
Det är där utdraget ur den här berättelsen slutar när dom precis kommit upp i luften och börjar flyga efter vildgässen.


Språket: Berättelsen är skriven på Gammal svenska så det är väldigt mycket som är svårt att förstår men man förstår ändå helheten utav meningarna.
men ett exempel på ett konstigt utrop: Nu bär det till Fjälls! som vildgässen skriker till tamgässen när dom flyger förbi dom.
eller som det katten säger till honom: Ska jag kanske hjälpa dig, för det att du så ofta har ryckt mig i svansen?
det finns väldigt många liknande meningsbildningar som är väldigt konstiga men man förstår ju vad hon menar.

Huvudpersonens Agerande: Nils är som sagt en riktig elak unge som inte lyssnar på sina föräldrar alls och är riktigt elak mot djuren på gården dom bor på och när han blir förminskad utav tomten så vill han ha hjälp av djuren att hitta tomten. Men dom hatar honom så dom sätter driver med honom. då blir han förargad och försöker dra katten i svansen även att han är så liten. så trots att han är så pass underlägsen så är han ändå elak och dryg mot alla. det är inte bra tycker jag eftersom man inte ska vara elak speceillt inte mot djur som inte har gjort honom något alls.

Miljön: Den här historian utspelar sig i på en gård med ett frodigt kandskap med mycket sjöar och skog omkring. och man får följa med på en resa genom hela sverige (om man läser hela boken). ma får följa med på en resa där man får se både sjöar,berg,skogar,städer,byar och en massa annat. och man får se det mesta på långt håll eftersom allt utspelar sig från luften.

Jag känner inte igen mig själv i någon situation i den här texten då det är en fantasi bok och helt orimligt.
det finns möjligtvis en sak det är när han är trött på att sitta och läsa predikan och somnar. det har hänt mig när jag pluggar några gånger:)

Det här var alltså texten om Nils holgerssons och hans underbara resa genom sverige.


//D.Isaksson

Språket: Jag tyckte språket var väldigt gammalt och tråkigt som t.ex hävert (braställd) och kontenmplation (stilla funderingar). Jag tyckt texten var väldigt konstigt skriven, kort sagt värdelös. // Alfred Fredriksson

Det här är en berättelse skriven utav Moa Martinsson. Berättelsen heter Döden, och handlar om en mamma som mister två av sina minsta barn i sjön. De går igenom vårisen en dag i april.

Här kommer ett litet stycke ur texten:

Modern är nere och tvättar medans hon hör pojkarna på 8 och 10 år leka livligt på andra sidan huset.
Efter ett tag blir det tyst och hon börjar undra lite.
Hon går upp till huset men ingen är där. De äldre bröderna var iväg på ett ärende och fadern vet man inte riktigt vart han är.
Hon slår en snabb blick på klockan, det är redan 2 timmar sedan hon senast var uppe.
Hon springer ut på verandan och tittar sig hetsigt omkring överallt.

Då ser hon att en av de äldre gummorna kommer gående på källstigen. hon grät samtidigt som hon jämrande försökte förklara vad som hänt.
-Stackars flicka, stackars flicka sa hon
-vad har hänt?!
-De ligger i sjö-....

Resten hörde hon inte för hon var redan halvägs ner till sjön. Till sjön och sina döda pojkar.


Det som händer efter det här är att pojkarna tas upp ur vattnet utav några andra från byn och de bär hem dom till modern.
de läggs i ''finrummet'' och modern sitter och vakar över dem varenda natt och dag tills de skulle begravas på uppståndelsens dag.
sedan så handlar det mest om att hon sörjer och att hon ser massor i syne. så som att hon ser sina barn komma springande och skrattande uppför stigen till huset.
och att varje vinter kan hon nästn se 2 svarta hål i isen som påminner om pojkarna.
Mamman börjar även dricka efter att hon förlorat pojkarna för att sorgen är så överväldigande.


Huvudpersonens Agerande: Jag förstår hennes agerande då hon förlorar två av sina söner. det finns inte en människa som skulle bli lessen och förtvivlad om man förlorade sina barn.
Men tycker att hon reagerar ganska konstigt när hon springerdärifrån och inte försöker ta hand om deras kroppar.
även om det finns folk som hjälper till med det så skulle jag ändå vilja vara med och ta upp dom ur vattnet.


Språket: Det är inte så mycket prat i berättelsen utan mer en berättare som berättar om själva händelsen. men det lilla som sägs är på bra svenska. och man förstår  helt utan problem vad som sägs.

Budskapet: Det är ju ett budskap om att man ska bry sig om sina egna när dom gått bort och liksom inte bara begrava dom och sedan är allt glömt liksom. ett budskap om sorg och så helt enkelt.

Det har var alltså lite om Moa martinssons Novell Döden.

//D. Isaksson